Fotografier från Moldavien

Har börjat gå igenom mina bilder från min volontärtid i Moldavien, dels för att lägga upp en hel del bilder på fejjan men främst för att välja ut till en fotoutställning senare i år. Efter ganska så många timmars letande och omorganiserande kan man se bilder från min första månad i staden Komrat i södra Moldavien här.
Som sagt det kommer bli fler bilder snart.

Den här bloggen är numera ett avslutat kapitel och lika så min volontärtid. Jag håller på att titta igenom mina fotografier och ska välja ut vilka som kan användas till en utställning. Jag kommer även lägga ut en hel del på facebook och lägga upp länken här med.

Jag kommer nu återgå till min gamla blogg, som kommer handla om livet som student i Lund, engagemang, mat och bak och en hel del fotografier. Bloggen hittar ni här!

Det kommer inom kort bli en uppdatering med bilder från min korta och mycket intensiva hemresa till Skåneland, och även Buckarest och Odessa.

Soroca

Såg precis att jag inte skrivit på bloggen sedan början av juni och ursäktar för det långa uppehållet, men den senaste tiden har jag varit ganska så mycket på resande fot och har dessutom inte riktigt känt för att blogga. Men nu är det dags för förändring.Jag lovade förut att dela med mig av lite bilder från min helg i Soroca, som är en liten stad i norra Moldavien.

Soroca är känt för att vara "the gypsy town" (romer/zigenar stad) och man kan säga att staden är dela på två, "vanliga hus" ner i dalen och "zigenar slott" på kullen. "Slotten" är stora, präktiga hus med tjusiga tak så de från dalen ska kunna se, men när man väl hittar huset på kullen upptäcker man att det bara är taket som är klart resten av huset är ännu ett skelett. De flesta av husen i romer delen är inte färdig byggda, utan människorna bygger en bit i taget på huset. Först tak, första våning, andra våning osv.

 

Floden Dnjestr delar Moldavien från Ukraina och och Soroca ligger precis vid floden. Det är riktigt häftigt att se "ett annat land" på andra sidan. Som turist får du inte åka med flotten över, utan måste åka till en annan checkpoint men boende i Soroca har fri tillgång till att passera. 

Sorocas främsta sevärdhet är en fästing från slutet av 1400-talet. Fästningen var mycket mindre än vad jag hade förväntat mig utan det jag mest uppskattade med besöket att mannen som vaktar/guidar borgen är som en historiebok och när jag berättade att jag är från Sverige började han räkna upp en mängd kungar och krig. Fick även en anmärkning om att jag borde veta mitt lands historia när jag inte visste vilken kung han pratade om. Den övre bilden är på mannen som håller på att läsa gamla dokument för sin egna släktforskning.  
 

Slutligen besökte vi även Sorocas utsiktsplats som ger en panoramavy över staden. På toppen finns det även ett litet "tempel" där man kan tända ljus och be.  Det verkade även vara ett populär ställe att ta bröllopsfoton på för vi möte ett brudpar vid utsiktsplatsen.

 

Skriver på min fördömda om-omtenta (den där tentan jag skulle skriva i januari, sen i februari, men i slutändan blev i juni) och drömmer om parker, fint väder och vin. Men ack jag måste sitta inomhus och skriva, leta i böcker och ha ett ångestkrig i magen. Trots att mina svar inte är särskilt bra är jag hoppfull, och tummar för att det kommer gå vägen. Men jag tror nog läraren kommer få sig ett gott skratt när han läser och ser alla mina stavfel och meningsuppbyggnader. Den svenska skrivmelodin försvinner så lätt. Nu ska jag ta tag i den sista frågan och förhoppningsvis inte ha för mycket koncentrationssprall = hamna på fejjan, bostadsletning och annat mer skoj.

Om mindre än en vecka kommer mina fötter vandra på svensk mark och då ska jag till frukost äta filmjölk med musli och knäckebröd med ost och tomat, dricka lite för många koppar bryggkaffe med mellanmjölk, prata gedigen skånska med riktigt mycket gröt i halsen, dricka tjeckisk öl, bli full och snusa. Ha enbart sommarklänningar på mig och åka med gula bussar och lila tåg. Ge och få kramar av fina människor.Se lill-syrran bli full i vit mössa. Ha picknick-häng och möjligtvis röka vattenpipa. Äta falafel och thaimat. På 3,5 dag ska jag hinna med att göra allt jag saknar göra här - det blir intensivt, men framför allt najs.

Vänskap

Sakta börjar jag inse att jag snart kommer lämna Moldavien. En och en halv månad kvar och jag är tillbaka i "verkligheten" med studier, extra jobb, nationsklubb, Rädda barnen och Lund. När jag tänker på vad jag kommer sakna är det inte direkt landet Moldavien utan istället människorna jag möt här. Det kommer absolut bli en massa resor i Europa framöver!

Eurovison tillsammans med tusentals andra

Igår kväll firade vi Eurovision tillsammans med tusentals andra Chisinaubor. Centrala torget hade rustat upp med scen, bildskärmar och en luftballong, ett stort jippo till mobilföretaget Oranges räkning.

Sarah, jag, Susi och Katrina

Det var en riktigt häftig känsla att stå i ett hav med glada moldavier när låt nr 4 spelades: "Run Away" av Sun Stroke Project & Olia Tira. Party!




Luften var fylld av hoppfullhet - kanske kan vi vinna. Låten är ju bra, den får en att vilja dansa. Men när inte ens grannländerna gav oss höga poäng började hoppet svika och buande bli högre. Men bredvid mig stod två glada, men chockade tyskar. "Vad händer? Vi kommer ju alltid sist?!"
När segerlåten spelades hade publikhavet helt tömts ut. Men vi stannade och dansade tills polisen sa till oss att röra på oss.




En video med glada, dansade tyskar (och några andra).

På väg hem från jobbet började det åskrenga och jag och Diana sökte efter första bästa skydd, ett trapphus

Jag börjar fotografera regnet och gatlamporna, medan Diana sätter sig ner och tar fram sina cigg. Vi var fem minuter från vår lägenhet, men det var bara att vänta till regnet och åska sakta lämnade Chisinau.