Typiskt svenskt

I helgen bakade jag kanelbullar som var riktigt uppskattade och försvann inom 24 timmar. Vi är ganska så glupska! Nu så gör jag ärtsoppa. Jag har lagt i ganska så mycket morot för att få lite vackrare färg på soppan. Håller tummarna för att mina kombos kommer gilla det.

När man bor tillsammans med en italienare och en tysk blir det självklart diskussioner om vad som är typsikt för sitt land. Vad äter man? Vad gör man? Hur är klimat och natur? Dianas syn på Sverige är att det är kallt, kallt, kallt och snö. Men hon visste även att det fanns jordbruk och möjligtvis "plocka äpplen"- jobb under sommaren, och även att man tjänar bra men samtidigt är det väldigt dyrt att leva i Sverige.
Felix däremot visste väldigt mycket mer, men det beror på att han var utbytesstudent i Göteborg för sju månader. Musik, mat, klimat och kultur är inte okänt för honom. Vi kan ha ganska så intressanta diskussioner om Sverige och när jag inte kommer på ett ord på engelska kan jag säga det på svenska och han kan för det mesta säga vad det heter på engelska. Fast när vi pratar svenska med varandra får jag för det mesta hålla mig för skratt. Felix pratar svenska med en norsk melodi, allt låter så himla glatt och betoningen på orden är väldigt annorlunda. Men det kanske även beror på att jag min skånska melodi.

Så vad är typiskt svenskt? Blont hår och blå ögon, långa, äter köttbullar och sill, älskar Zlatan och fotboll. Dansar runt en stång och sjunger om små grodor under sommaren. Har lite svårt att hantera alkohol och dricker sig riktigt berusade på snaps under högtider. Trots att svenskarna är reserverade till naturen (vilket beror mycket på det kalla klimatet) är de stolta över sitt land och trots att de inte vill erkänna det så älskar de sin kungafamilj. Vem kommer inte följa kronprinsessans bröllop på TV i sommar?

På festen i lördag började jag prata med en belgisk kille och när jag berättade att jag var från Sverige tittade han förvånat och sa,
"du är den första svensken jag har träffat som inte är blond och har blå ögon."
"Eeh, tack eller vad man ska säga."
Har fått höra från andra att de också blev lite chockade när jag berättade att jag är från Sverige, och jag och Diana hade en diskussion om det och hon trodde i början att jag var från Spanien eller Grekland tills jag började prata och min engelska var för bra. Jag kanske kan lura folk och säga att jag är från något annat land. Eller så är det bara bra för omvärlden ifall stereotypen om svenskar och blont hår och blå ögon spräcks.