Jag har alltid varit intresserad av slöjd och hantverk men har aldrig haft tillräckligt med tålamod för att lära mig. Kommer ihåg när jag var yngre och ville att min mamma skulle lära mig virka. Hon började visa och var väldigt pedagogisk, men jag tittade storögt och svarade att jag inte förstod och att det var alldeles för komplicerat, så det blev ingen hängmatta för mina kramdjur. Men nu har min nivå med tålamod sakta växt och att syssla med små ting ger mig inte längre ångest och frustation utan en liten dos lugn och glädje.
Under den första tiden i Moldavien hade vi väldigt mycket dötid och jag ville fylla den med något så jag bestämde mig för att lära mig virka. Min kombo Sara som är en slöjdfantast började lära mig innan jag åkte iväg så jag tänkte att det här fixar jag. Så efter x antal timmar google och youtube började jag förstå mig på hur man virkar på riktigt = inte bitar av olika stolpar och tekniker utan något. Just nu håller jag på att virka en stor mormorsruta som antingen kommer bli en väska eller sjal, och små smycken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar