Nu var det klippt

I fredags på väg från jobbet bestämde sig jag och Felix för att gå till frisören vi passerar förbi varje dag från jobbet. Salongen är enligt mig en typisk landsortssalong med en smula tantkänsla. Lokalen var i full rörelse när vi kom in och det satt flertal människor och väntade. Ord på ryska och rumänska kastades omkring och det blev som ett enda surr i mina öron och jag kunde inte koncentrera mig på att förstå vad de sade.

Vi gick fram till disken där en kraftig, gammal kvinna med stort hår satt. På disken fanns en anteckningsbok med handskrivna datum med nästan inga namn i. Jag tänkte på datoriserade Sverige och hur allt ska arkiveras och skrivas ner med kraft av ett tangentbord. Jag hittade prislistan och försökte förstå vad priserna beskrev då allt var skrivet på ryska. Jag försökte med kroppsspråk beskriva för kvinnan att jag och Felix vill klippa oss och frågade vad det kostade. Kvinnan tittade funderande på min hand som gjorde saxrörelsen och verkade inte förstå vad det ska betyda. En yngre kvinna kom fram till oss frågade på engelska om vi behövde hjälp. Vi tackade vänligt ja, och beskrev vad vi ville. Kvinnan översatte och kvinnan i disken började äntligen förstå och sade att idag har de ingen tid men vi får gärna reservera en tid. Tisdag nästa vecka? Kvinnan skrev ner i den tomma anteckningsboken klippning för kvinna och man, engelska. Vi tackade och lämnade salongen och doften av schampo och fönat hår.

Tisdag kl 12 anländer jag och Felix till en betydligt lugnare salong med nästan inget folk och ljud. När jag bokade tiden bokade jag även in tvättning och stylning och blir framvinkad till tvättfatet av en kvinna med tydligt blonderat hår. Jag lutar mig tillbaka och får mitt hår tvättat. Därefter lindar kvinnan in mitt hår i en handduk och för mig till en av frisörstolarna och ber mig vänta en stund. Kvinnan bredvid sitter och filar sina naglar och jag kan inte avgöra om hon är en kund, frisörska eller vän till personalen. Frisörskan kommer tillbaka och börjar sätta en klämma i mitt hår och pekar på min bena och försöker fråga var jag vill ha den. Jag pekar lite mer åt höger. Hon nickar och tar fram hårfönen och börjar föna mitt hår. Min första tanke är att hon vill torka mitt hår innan klippning men inser efter några minuter att vi har missförstått varandra och jag försöker överrösta hårfönen och försöker återigen med kroppsspråk och ord på engelska och rumänska beskriva att jag vill klippa mig. Kvinnan förstår ganska snabbt vad jag vill och lägger undan fönen och fuktar ner håret hon redan torkat. Kvinnan ber inte om några detaljerade beskrivningar utan jag visar med handen att hit vill jag ha det och hon börjar klippa. Nacke, sidorna och slutligen luggen. Fönen tas återigen fram och hon börjar föna mitt hår. Jag tittar mig i spegeln och därefter omkring i lokalen och inser att min frisyr är densamma som en av de äldre kvinnornas frisyr. Frisörska fönar mitt hår helt platt och det känns lite ovant och tantigt. Jag betalar 110 lei och sätter mig ner och väntar på Felix.

Resultatet!

Efter några timmar börjar jag känna mig mer nöjd med resultatet, men jag kan inte riktigt släppa att jag och den gamla kvinnan har exakt samma frisyr. Gammal kvinnas frisyr = min nya frisyr!